Austinrosorna kallas också för engelska rosor och även engelska austinrosor. Hur som helst, dessa rosor är framtagna av den engelske och mycket framgångstrike rosförädlaren David Austin. Vi har valt benämningen austinrosor som ett samlingsnamn för namnsorter uppdragna av David Austin Roses Ltd. eftersom denna benämning i folkmun tycks vara fullt accepterad. Han har med sina korsningar försökt binda samman de gammaldags rosornas charm och doft, med de moderna rosornas remonterande egenskaper i en och samma varietet. Med detta har han i allra flesta fall lyckats mycket väl. Storleksmässigt har han också fått fram sorter med mycket kompakt växtsätt. Flertalet är fyllda till tätt fyllda, även om enkelblommiga varieteter också finns. De remonterande egenskaperna är oftast mycket goda och blommornas doft varierar en hel del mellan de olika namnsorterna. Föryngringsbeskär under vinterhalvåret genom att gallra ur gamla grova grenar, samt beskär andra grenar av varierande ålder enligt tripp, trapp, trull-metoden, d.v.s. någon gren skäres av strax över marken, någon annan lite högre upp o.s.v. Detta för att få en nytillväxt från basen, vilket gör att busken inte blir kal nertill utan serfräschare ut, samt att blommorna fördelasjämnare över busken. Beskär och helst inte senare än då björkens blad är stora som musöron. Dessa rosor är inte de köldhärdigaste – varför vintertäckning ibland kan vara att rekommendera – men de fyller trots de, väl sin plats. Grundgödsla under senhösten då rosorna slutat växa och komplettera under sommaren med handelsgödsel, typ NPK, eller med speciell rosgödsel och kanske än viktigare, PK-gödsel på eftersommaren och hösten.